Tankar om kött

Det pratas mycket om att vi bör minska vår köttkonsumtion för att minska vår miljöbelastning, men det finns, som alltid, de som hävdar att det är helt fel. Deras argument är ofta att betande djur är nödvändiga för att bevara det öppna landskapet med dess biologiska mångfald och att djuren tar tillvara på resurser som vi inte kunnat använda på nåt annat sätt. De som hävdar detta har både fel och rätt. De har rätt i att betande djur är viktiga för den biologiska mångfalden och de har rätt i att kött från betande djur är ett sätt att bruka mark som annars inte hade kunnat användas för livsmedelsproduktion. Men de har fel i att vi inte bör minska vår köttkonsumtion.

Köttguiden är utvecklad som en del av forskningsprojektet "Klimatmärkt livsmedelsbutik" vid SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). De har räknat på hur mycket kött som kan produceras genom enbart bete på i övrigt obrukbara marker och kommit fram till att det ger utrymme för en konsumtion av 200-400 g kött per person och vecka. Det är betydligt mindre än genomsnittskonsumtionen i Sverige idag, som enligt Jordbruksverket ligger på närmare 900 g per person och vecka. Observera också att det inte finns några som helst positiva miljöaspekter på kött från kraftfoderuppfödda djur, utan ska man äta kött så bör det vara från betande djur som livnär sig på hö vintertid.

Om man vill äta kött så finns det ju flera aspekter på vilket kött man ska äta. Här är de djuretiska aspekterna enligt mig viktigare än miljöaspekterna, men jag kan inte se att det finns någon konflikt mellan dem. Själv äter jag inte kött (om man bortser från fisk ibland), men Kajsa på Grinda gård sammanfattade precis mitt sätt att se på saken på jordbrukets Facebook-sida för en tid sedan, så jag tar och klipper in hennes tankar här.

Inlägg av Grinda Gård.
 

Det är allt för många som inte kan tänka sig att minska sin köttkonsumtion till en hållbar nivå och det finns därför är det fortfarande helt rätt att välja att äta helt vegetariskt. Bara för att man har betande djur så måste man inte heller äta dem, men det finns gott om människor som inte kan tänka sig att klara sig på bara 200-400 g kött i veckan, så risken att det ska bli kött över bara för att fler människor blir vegetarianer är obefintlig. Uppmaningen att äta mer grönt fortsätter att vara rätt ur ett miljöperspektiv!

Minska på mejeriprodukterna för klimatet

I förra veckan presenterade FNs klimatpanel IPCC sin rapport om effekterna av klimatförändringarna och det står klart att vi har mycket kort tid på oss för att minska utsläppen om vi inte vill gå en katastrofal framtid till mötes. Samtidigt kom en ny studie från forskare vid Chalmers det inte räcker med att minska utsläppen från energianvändning och transporter, utan vi måste också se över våra matvanor. Och det är inte bara köttet som är boven. Mjölkproduktionen står för ungefär en fjärdedel av jordbrukets totala utsläpp av växthusgaser. Ost och smör är de mest miljöbelastande mjölkprodukterna, det beror på att det går åt tio liter mjölk för att tillverka ett kilo ost eller ett kilo smör.

Det finns många bra alternativ till mjölk att använda i matlagningen. Själv använder jag mest havremjölk, men det finns flera andra alternativ i matbutikerna. Matlagningsgrädde ersätter jag numera alltid med havregrädde. Smör kan i de flesta fall ersättas med rapsolja eller annan vegetabilisk olja. När det gäller ost är det svårare att hitta alternativ som fungerar och smakar lika bra, så där satsar jag på att helt enkelt minska mängden. Lite riven ost på lasagnen smakar faktiskt lika bra som mycket riven ost på gratängen. På smörgåsen kan man växla med andra vegetariska pålägg, olika grönsaker, bönröror och annat. Den vegetariska pastejen tartex med några skivor smörgåsgurka på är en av mina favoriter. Det finns också god vegetarisk påläggskorv för den som vill ha det. Den största förändringen jag gjort i mina matvanor för att minska min ostkonsumtion är att jag börjat äta gröt med havremjölk till frukost istället för smörgåsar. Gröt kan varieras i det oändliga och jag kommer framöver dela med mig av några av mina favoritgrötrecept.

Jonas Paulsson, initiativtagare till Köttfri Måndag, föreslog i senaste numret av matmagasinet Vego att vi efter köttfri måndag bör införa mjölkfri tisdag. Ett utmärkt förslag. Enligt DNs 21 tips för att minska dina klimatutsläpp så kan man minska sina utsläpp av växthusgaser med 1 ton (motsvarar 10% av genomsnittsvenskens utsläpp, enligt samma artikel) bara genom att avstå från nötkött och byta ut komjölken mot vegetabiliska alternativ. Att laga mat utan mjölk är lätt. Testa du också!

Släcka lampan för klimatet?

År 2008 var första året som Sverige deltog i den internationella miljömanifestationen Earth Hour där alla uppmanas släcka lamporna under en timme en förutbestämd kväll i slutet av mars. Imorgon är det dags igen, mellan kl 20.30 och kl 21.30 uppmanas alla att släcka lamporna som en signal till politikerna att ta klimatfrågan på allvar. Jag tycker Earth Hour var intressant och viktigt de två första åren, men upplever att engagemanget falnat. Därför blev jag positivt överraskad när jag läste om årets tema för Earth Hour. BBBB- Bilen, Biffen, Bostaden och Börsen är temat. Med temat vill man sätta press på politikerna att göra det lättare att resa klimatsmart och med bra kollektivtrafik, underlätta övergång till mindre och bättre kött, ställa hårdare energikrav på byggnader och underlätta produktion av egen el samt se till att de statliga AP-fonderna investerar i hållbar energiproduktion.

När vi sitter där i mörkret kan vi samtidigt passa på att fundera på vad vi själva kan göra för att bli bättre i de här frågorna. Är det möjligt att låta bilen stå ett par dagar i veckan och cykla eller åka kollektivt istället? Eller kanske åka kollektivt eller cykla en del av resan? Äta mer vegetariskt eller helt enkelt satsa på att laga rätter med mindre kött i? Tilläggsisolera? Sänka inomhustemperaturen? Fundera på att skaffa solpaneler?

Vad gäller maten är det denna bloggs främsta syfte att bidra med tips på klimatsmart mat, men framöver kommer jag även skriva en del om elcyklar. Med olika typer av elcyklar kan man klara de flesta vardagliga transportbehov och det är överraskade lätt att cykla med elstöd. Håll utkik!

Intresset för vegetariskt ökar!

Idag publicerade Djurens Rätt resultatet av en opinionsundersökning som visar att 10% av befolkningen i Sverige är veganer eller vegetarianer. En ökning med 67% sen förra undersökningen för fem år sedan! Att allt fler väljer att bli vegetarianer är en glädjande trend, men ur ett miljöperspektiv är det ännu viktigare att fler äter mer vegetariskt. Därför är den siffra som jag tycker är mest positiv i undersökningen när 34% av de som inte äter vegetariskt hela tiden svarade att deras intresse för att välja vegetariskt hade ökat under senaste året. Hoppas trenden håller i sig!

Själv försöker jag just nu äta mycket veganskt, men jag är inte beredd att bli vegan på heltid. Jag försöker ha en eller ett par vegandagar varje vecka och så kan man ju resonera med fördel även göra som allätare som vill minska sin köttkonsumtion. Alla måste inte bli vegetarianer på heltid, alla kan inte bli vegetarianer på heltid och alla vill inte bli vegetarianer på heltid. Men alla kan försöka välja att försöka bli lite klimatsmartare. Varje gång du väljer vegetariskt istället för kött ha du gjort ett val som är lite bättre för miljön!

Börja med nåt lätt och gott, kanske böngryta med majs och feta eller smarrig lasagne. Även att byta ut köttfärsen i köttfärssåsen mot exempelvis quornfärs är ett steg i rätt riktning. Quorngryta med mango är en annan supersnabb, enkel och god lakot-ovo-vegetarisk rätt. Eller testa en riktig klassiker som linssoppa.

Vad är miljösmarta val?

I dagens DN fanns en insändare som efterlyste fler artiklar med praktiska tips på hur vi bör agera för att skapa ett hållbart samhälle. Skribenten ger exempel på några frågor hon skulle vilja ha svar på och jag vill delge er min syn på dessa frågor.

Jag vill börja med att säga att jag tror att vi alla måste vara med och skapa ett hållbart samhälle. Vi kan inte sitta och vänta på att politiker, EU, marknaden eller någon annan ska göra det åt oss. Vi måste naturligtvis ha politikerna med oss, för även om man måste göra stora förändringar på individnivå så måste även samhället göra stora förändringar. Men en stor del av förändringarna måste som sagt äga rum på individnivå och man måste börja med sig själv. Därför håller jag självklart med skribenten om att det vore bra om detta fick ännu större utrymme i dagstidningarna. Nog om det nu, dags att titta på frågorna:

Första frågan är en spännande och relevant fråga om transporter. Vad är bäst ur miljösynpunkt kiwi från Nya Zeeland som är fraktad med båt och från Italien som fraktats med lastbil. Faktum är att det blir ingen större skillnad. Koldioxidutsläppen per kilo kiwi blir i princip samma oavsett om man väljer båtfraktad kiwi från Nya Zeeland som om man väljer lastbilsfraktad kiwi från Italien. Skulle man få för sig att i framtiden frakta frukt med tåg skulle Italien komma före, men som det ser ut idag är det dött lopp. Om man dessutom tar bilen hem från affären kommer den resan ge betydligt mer utsläpp per kiwi jämfört med de utsläpp kiwins tidigare transporter genererat.

Den andra frågan handlar om klimatbelastning för flyg jämfört med klimatbelastning för köttkonsumtion. I praktiken är det här inte en relevant fråga, för det finns nog inte speciellt många som väljer mellan att antingen äta vegetariskt och flyga eller äta kött och stanna hemma. Men det kanske ändå kan vara intressant att göra en jämförelse. En flygresa till Thailand (tur och retur) ger upphov till ett utsläpp av tre ton koldioxidekvivalenter per person, medan medelsvenskens klimatbelastning från mat idag beräknas uppgå till totalt två ton per person. Att inte flyga långt är alltså en relativt enkel sak som man kan göra för att minska sin personliga klimatpåverkan!

Hur är det då med kortare flygresor? Skribenten frågar sig om man genom att äta vegetariskt tre dagar i veckan kan unna sig en flygresa till Mallorca varje år. Nu kommer hårda fakta. Idag så står den privata konsumtionen för i snitt 8 ton koldioxidekvivalenter per person och år, men för att få bukt med klimatförändringarna så skulle vi behöva komma under två ton per person och år till år 2050. Det handlar alltså inte om att ligga kvar på samma nivå som idag, för det är inte hållbart, utan det vi måste göra är minska utsläppen. Vi kan inte byta kött mot flygresor, vi måste minska på båda. Vill ni ändå jämföra Mallorca med Thailand så är det fyra gånger längre till Thailand och sen kan ni räkna själva. Ett kilo nötkött motsvarar i snitt 26 kg koldioxidekvivalenter och ett kilo fläskkött motsvarar i snitt sex kilo. Dags att fräscha upp mellanstadiematematiken.

Nästa fråga rör verkligen de små sakerna. Är det bättre att skölja ur och återanvända plastpåsen än att slänga den? Att använda plastpåsar igen är såklart bra och om de behöver sköljas lite snabbt så är det ingen stor miljöbelastning. Men det är klart, om den är väldigt kladdig och du sköljer ur den under rinnande varmvatten med högt tryck i tio minuter, då är säkert svaret nej. Själv sköljer jag sällan plastpåsar, mina plastpåsar brukar det räcka att skaka av, möjligen torka ur, och använda igen.

Den fjärde frågan berör återigen det här med att byta ett miljövänligt beteende mot ett helt annat mindre miljövänligt. Hur många plastpåsar måste återanvändas för att väga upp bilresa till landet? Frågan saknar relevans helt och hållet, men bara på skoj ska jag göra uträkningen åt er. En liter bensin släpper ut 2360 g koldioxid (vid förbränning, de utsläpp som gjorts under framställningen räknas alltså inte med, alltså är det fusk), en bil drar ungefär 0,8 l per mil (i alla fall min bil) och till landet är det ungefär 30 mil (kanske). En plastpåsar av typen Ica-kasse väger ungefär 20 gram och är tillverkad av polyeten. Polyeten släpper ut två kilo koldioxidekvivalenter per kilo plast. Du måste alltså låta bli att köpa 1416 plastpåsar för att motsvara en bilresa på 30 mil, ska du hem igen blir det 2832 påsar totalt. Lycka till!

Den sista frågan förstår jag inte alls syftet med. Den handlar om om det är viktigast att återvinna metallfilmen eller plastburken på en creme fraiche-burk. Om vi ändå sopsorterar, varför inte återvinna båda?

Men en sak tycker jag ger jag verkligen skribenten rätt i. Media borde noggrannare granska hur politiker behandlar miljöfrågan och vi alla borde försöka utöva påtryckningar på politikerna för att föra upp klimatfrågan ännu högre upp på dagordningen. Ett bra sätt att göra det just nu är att gå med i Föräldravrålet.  Ta klimatfrågan på allvar! Svik inte våra barn. På frågan ”Hur ska jag väga min egen bekvämlighet och mina egna önskningar mot miljövinsterna?” så svarar jag att varje gång det är möjligt att göra ett val som gynnar miljön, så försök göra det. Ta bussen istället för bilen, undvik att flyga, ät mindre kött, köp färre saker, skriv till din politiker, nätverka med dina grannar. Kolla in den här youtube-videon för mer inspiration.

Källor för dig som vill läsa mer:

 

Köttkonsumtionens klimatpåverkan - Naturvårdsverket 2013

Mat-klimat-listan - SLU 2012

Klimatpåverkan och energianvändning från livsmedelsförpackningar - Livsmedelsverket 2011