När man har tid

På hösten är det alltid så mycket som ska fixas, grönsaker ska skördas och tas om hand, bärplockning, syltkokning och vad det nu kan vara. Då hinner man inte alltid med allt man vill göra. Därför klippte jag bara av frökapslarna från ruccolan och la dem på ett fat i bokhyllan och där har de legat sen dess. Fram till idag, för nu är de ändligen tröskade.

Jag är intresserad av fröodling, både ur ett mångfaldsperspektiv och ur ett omställningsperspektiv. När man fröodlar kan man bevara sorter som inte finns på EUs sortlista och alltså inte finns att köpa. Dessutom kan man själv välja att fröodla på plantor som har de egenskaper man önskar och får då sorter som är anpassade till klimatet på platsen där man odlar. Ur ett omställningsperspektiv ökar också relisiensen i samhället om vi kan odla många grödor utan att vara beroende av importerade frön.

Jag började min fröodlarbana med ärtor och bönor som är nästan omöjliga att misslyckas med. Ruccolan bara råkade jag fröodla, när jag skördat blad från den ett par månader gick den i blom och jag lät den stå tills frökapslarna var mogna. Nångång i framtiden ska jag slå mig in på rotfrukter, men då de är tvååriga måste de tas upp ur jorden och lagras över vintern för att sen planteras om på våren om de ska blomma och jag har ännu inte lyckats odla fram några tillräckligt fina rötter för att de ska vara värda att lagra och fröodla på. Men kanske i år, vem vet. Annars ska jag nog försöka spara några fina mangoldplantor och fröodla på dem året efter (de är också tvååriga). Man måste ju avancera i sina kunskaper.

Fröodling behöver varken vara svårt eller jobbigt. Nästan allt man kan tänkas vilja veta finns att läsa på fröodling.se. Vill man ha en bra nybörjarguide är Lena Israelssons bok "Handbok för Köksträdgården" som alltid en bra referens.