I dagens DN fanns en insändare som
efterlyste fler artiklar med praktiska tips på hur vi bör agera för
att skapa ett hållbart samhälle. Skribenten ger exempel på några
frågor hon skulle vilja ha svar på och jag vill delge er min syn på
dessa frågor.
Jag vill börja med att säga att jag
tror att vi alla måste vara med och skapa ett hållbart samhälle.
Vi kan inte sitta och vänta på att politiker, EU, marknaden eller
någon annan ska göra det åt oss. Vi måste naturligtvis ha
politikerna med oss, för även om man måste göra stora
förändringar på individnivå så måste även samhället göra
stora förändringar. Men en stor del av förändringarna måste som
sagt äga rum på individnivå och man måste börja med sig själv. Därför håller jag självklart
med skribenten om att det vore bra om detta fick ännu större
utrymme i dagstidningarna. Nog om det nu, dags att titta på
frågorna:
Första frågan är en spännande och
relevant fråga om transporter. Vad är bäst ur miljösynpunkt kiwi från Nya
Zeeland som är fraktad med båt och från Italien som fraktats
med lastbil. Faktum är att det blir ingen större skillnad. Koldioxidutsläppen
per kilo kiwi blir i princip samma oavsett om man väljer båtfraktad
kiwi från Nya Zeeland som om man väljer lastbilsfraktad kiwi från
Italien. Skulle man få för sig att i framtiden frakta frukt med tåg
skulle Italien komma före, men som det ser ut idag är det dött
lopp. Om man dessutom tar bilen hem från affären kommer den resan
ge betydligt mer utsläpp per kiwi jämfört med de utsläpp kiwins
tidigare transporter genererat.
Den andra frågan handlar om
klimatbelastning för flyg jämfört med klimatbelastning för
köttkonsumtion. I praktiken är det här inte en relevant fråga,
för det finns nog inte speciellt många som väljer mellan att
antingen äta vegetariskt och flyga eller äta kött och stanna
hemma. Men det kanske ändå kan vara intressant att göra en
jämförelse. En flygresa till Thailand (tur och retur) ger upphov
till ett utsläpp av tre ton koldioxidekvivalenter per person, medan medelsvenskens klimatbelastning
från mat idag beräknas uppgå till totalt två ton per person. Att inte flyga långt är
alltså en relativt enkel sak som man kan göra för att minska sin
personliga klimatpåverkan!
Hur är det då med kortare flygresor?
Skribenten frågar sig om man genom att äta vegetariskt tre dagar i
veckan kan unna sig en flygresa till Mallorca varje år. Nu kommer
hårda fakta. Idag så står den privata konsumtionen för i snitt 8
ton koldioxidekvivalenter per person och år, men för att få bukt
med klimatförändringarna så skulle vi behöva komma under två ton
per person och år till år 2050. Det handlar alltså inte om att
ligga kvar på samma nivå som idag, för det är inte hållbart,
utan det vi måste göra är minska utsläppen. Vi kan inte byta kött
mot flygresor, vi måste minska på båda. Vill ni ändå jämföra
Mallorca med Thailand så är det fyra gånger längre till Thailand
och sen kan ni räkna själva. Ett kilo nötkött motsvarar i snitt
26 kg koldioxidekvivalenter och ett kilo fläskkött motsvarar i
snitt sex kilo. Dags att fräscha upp mellanstadiematematiken.
Nästa fråga rör verkligen de små
sakerna. Är det bättre att skölja ur och återanvända plastpåsen
än att slänga den? Att använda plastpåsar igen är såklart bra och om de behöver sköljas lite snabbt så är det ingen stor miljöbelastning. Men det är klart, om
den är väldigt kladdig och du sköljer ur den under rinnande
varmvatten med högt tryck i tio minuter, då är säkert svaret nej.
Själv sköljer jag sällan plastpåsar, mina plastpåsar brukar det
räcka att skaka av, möjligen torka ur, och använda igen.
Den fjärde frågan berör återigen det här med
att byta ett miljövänligt beteende mot ett helt annat mindre
miljövänligt. Hur många plastpåsar måste återanvändas för att
väga upp bilresa till landet? Frågan saknar relevans helt och
hållet, men bara på skoj ska jag göra uträkningen åt er. En
liter bensin släpper ut 2360 g koldioxid (vid förbränning, de
utsläpp som gjorts under framställningen räknas alltså inte med,
alltså är det fusk), en bil drar ungefär 0,8 l per mil (i alla
fall min bil) och till landet är det ungefär 30 mil (kanske). En
plastpåsar av typen Ica-kasse väger ungefär 20 gram och är
tillverkad av polyeten. Polyeten släpper ut två kilo
koldioxidekvivalenter per kilo plast. Du måste alltså
låta bli att köpa 1416 plastpåsar för att motsvara en bilresa på
30 mil, ska du hem igen blir det 2832 påsar totalt. Lycka till!
Den sista frågan förstår jag inte
alls syftet med. Den handlar om om det är viktigast att återvinna
metallfilmen eller plastburken på en creme fraiche-burk. Om vi ändå
sopsorterar, varför inte återvinna båda?
Men en sak tycker jag ger jag verkligen
skribenten rätt i. Media borde noggrannare granska hur politiker
behandlar miljöfrågan och vi alla borde försöka utöva
påtryckningar på politikerna för att föra upp klimatfrågan ännu
högre upp på dagordningen. Ett bra sätt att göra det just nu är
att gå med i Föräldravrålet. Ta
klimatfrågan på allvar! Svik inte våra barn. På frågan ”Hur
ska jag väga min egen bekvämlighet och mina egna önskningar mot
miljövinsterna?” så svarar jag att varje gång det är möjligt
att göra ett val som gynnar miljön, så försök göra det. Ta
bussen istället för bilen, undvik att flyga, ät mindre kött, köp
färre saker, skriv till din politiker, nätverka med dina grannar.
Kolla in den här youtube-videon för mer inspiration.
Källor för dig som vill läsa mer:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar